Nu har jag äntligen nått gränsen då mina löprundor blivit en njutning och jag inte mer eller mindre lider de sista kilometrarna. Det tar några regelbundna rundor innan det sitter. Jäkla endorfinkick alltså! Behövde detta verkligen. Nu kan jag öka mina distanser lite smått igen. Så lycklig över detta. Kan det vara att jag nu för tiden har bra skor? Mina superskor. Love them.
Man kan se tydligt vilken kilometer överbryggandet till njutningen kickar in.
On another note. Tänk på reflexvästar nu när vi går mot mörkare tider (winter is coming). Stay safe kids! Bilden är dock från en tidig morgonrunda denna vecka och inte från idag.
