Livet! Det går så attans fort. Jag har alltid älskat frågorna: "var ser du dig om 5 år?". Man tänker aldrig på hur rackarns fort 5 år går. Man tror 5 år är sjukt lång tid. Skulle inte förvåna mig om jag svarade att jag skulle ha minst 1 barn om 5 år när jag fick frågan när jag var 20. Inte för att jag är missnöjd. Jag tycker det är bra ibland att åren går fort. Men ibland vill man också att det ska stanna upp. Aldrig (hittills) för ålderns skull. Utan snarare för att kunna njuta mer. Inte rusa mot nästa mål. Rusandet gör mig vimsig. Men målen är viktiga för mig också. I dagsläget försöker jag bara njuta av en stabil tid. Stabiliteten i att veta vad jag har. Om 10 år kommer jag dock säkert oavsett stå där och önskat att man lagt ner med tid på relationer. Jag hoppas bara man minns att man gjorde så gott man kunde. I många fall.
Det var tisdagens funderingar.
Imorgon är det onsdag. Tre arbetsdagar kvar. T-R-E!
Sedan är det ledighet för ett tag.
Kommentera