Vecka 26. Svullen all over. Min lår känns som dubbelt så stora. Jag struntar i vikten i sig men jag känner inte riktigt igen min kropp och känner mig otympligare. Magen älskar jag dock. Försöker embracea den här kroppen men klurit ibland. Tur att denna (se bild) embracear allt som har med mig att göra. Sötgris. Oavsett blir det väl bara "värre" med veckorna som går. Har ju 14 veckor kvar, minst. Hehe. Kroppen är ändå fantastisk. Hen är med mig hela tiden och rumlar runt. Ibland känns det lite obehagligt men för det mesta är det bara så himla mysigt. Längtar tills vi får träffa personen. Försöker förstå mig på föräldrapenningsansökan och ger upp för dagen. Eller tror jag förstår allt, men skulle behöva räkna lite på inkomst osv. Hur som helst blir det ett rejält tapp från att ha haft två inkomster utan barn, helt klart. Bara att vänja sig.
Saknar Petter som befinner sig i Tyskland just nu. Men sista veckan(!) Snart är vi ett tvåmanshushåll igen. Can't wait.
Saknar Petter som befinner sig i Tyskland just nu. Men sista veckan(!) Snart är vi ett tvåmanshushåll igen. Can't wait.
