Jag vill aldrig aldrig sluta lära mig saker. Jag vill aldrig tappa ödmjukheten jag känner inför kunskap. Jag vill aldrig bli en person med kunskap som ser ned på en person utan kunskap. Jag vill för alltid förmedla och dela kunskap, och det med glädje. Jag vill aldrig påtrycka kunskap utan befog. Jag vill för alltid känna känslan att det finns mer. Mättnad är till för mat, inte för kunskapen. Jag vill heller aldrig känna att jag borde veta allt, jag vill känna mig nöjd med det jag lyckats lära mig. Det finns ändå alltid någon som vet både mer eller mindre. Man är varken bättre eller sämre än vad man kan bestämma sig för att vara.
Här har denna snok ställt upp på förevisning för att just sprida kunskap. Vissa blev rädda men vande sig sedan. Kanske till den grad att de i framtiden inte råkar skada en orm på grund av rädsla? Kanske så pass att personen sprider sitt botemedel mot rädslan till andra? Denna orm fick återvända där hon plockades upp. Säkerligen lite stressad men tämligen sansad. För henne var det en adrenalinbesprutad upplevelse som blev en lärorik upplysning för andra. Kan tilläggas att ormar (och även andra djur) bör vara i fred, men tycker att de under kontrollerade former kan delta i bra och hållbar undervisning. Som förhoppningsvis sätter mer spår än en föreläsning.
2 kommentarer
Lili
13 May 2016 21:53
Vilket fint inlägg med kloka tankar! Man ska aldrig sluta lära sig och aldrig heller sluta vara öppen och ödmjuk för att andra inte kan lika mycket som en själv om vissa saker.
Alicia
15 May 2016 09:39
instämmer! att vara öppen är ju det viktigaste i livet om man vill utvecklas. har tänkt mycket dem senaste dagarna på varför man går miste om så mycket lärdomar och mänskliga möten för att man inte är mottaglig. varför man inte är det kan vara tex åldersrelaterat (vi ser kanske på gamla främst i egenskap av just deras ålder, kanske inte själva kan relatera och därmed omedvetet stänger dörren för utbyte/möte/förståelse/lärdomar). som exempel. så att hela tiden försöka vara medveten om vad man är mottaglig för att ta in, varför och ifrån vem är blir det enda sättet att (nä vet du vad nu skenar tankarna så nu blir det svårt att få ner allt i en kommentar där jag bara ser dem två senaste raderna jag skrivit. detta ser säkert jätteflummigt och osammanhängande ut och jag orkar inte rätta mig själv men om du har lust så fortsätter jag gärna diskutera det här med dig på typ Skype. :)
lustigt att man går omkring och tänker på typ samma sak samtidigt men med lite olika vinklar. <3
Kommentera