...att jag skulle känna mig äldre. Att jag skulle se på olika åldrar och känna att jag har "kommit vidare". Jag förstår nu varför man behöver säga till äldre människor att de yngre måste få göra sina egna misstag. Jag har aldrig förstått varför människor varit "så på" med att tipsa på hur man kan göra. Förrän jag faktiskt blivit äldre vill säga. Nu vill jag konstant berätta om mina erfarenheter för alla möjliga på stan. Jag berättar om hur jag resonerat kring studier och arbeten och vad som fungerat för mig och vad som inte har. Vad som varit värt att lägga tid på och vad som varit värt att offra. Jag kan komma på mig själv med att predika. Även fast jag själv varit i andra änden och vet att personen där inte alltid vill höra. Jag gör det med god avsikt för jag vet vad jag har vunnit av mina erfarenheter. Det jag ibland vill komma ihåg är dock att jag nog troligtvis inte hade kommit dit jag är idag om inga av besluten jag tagit hade varit mina egna. För det är just dem som är fröna till växtens prakt. Besluten.
 
Så skit i vad andra säger. Om du vill. Eller hör "med en nypa salt". Lyssna till fullo, om du vill, men låt besluten vara dina egna. Det är så du växer. Det är så du gör en skog från ett kalhygge (notera att vi har haft föreläsning om skogsbruk idag).
 
Efter ett avbrutet yogapass pga ryggont. Men fick en go jogg dit, fin utsikt och härlig insikt. Allt vad man kan begära. Notera gärna bladet i frillan efter child's pose. Lyckligt ovetandes poserar jag framför kameran.
 

Kommentera

Publiceras ej